I en veckas
tid har den hållit mig som gisslan med feber och ömma muskler. Det är väl inte
mycket att orda om det, än mindre gnälla om. Kanske har det vänt nu.
”Där längtan
är - finns väg,” jag hörde uttrycket i en intervju i dag. Försiktigt öppnade jag dörren och gick ut i
vintern på vingliga ben och andades in den friska februariluften. Ingen vind.
Snöflingor i stilla dans. En kråka kraxade och flög till skogs på tunga vingslag.
Ajöss, influensa, ajöss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar