På spåret igen.....

Det finns ordningsmän överallt. Såna som tror sig sitta inne med hela sanningen om tingens ordning. Dom sätter upp lappar i gemensamma tvättstugor med hotfulla varningar om vilka hemskheter som drabbar den som inte tar bort luddet i torktumlaren.
I fikarummet på jobbet upplyser de en om att våra mammor inte jobbar här. Som om jag inte visste det. Min är ju 92 fyllda, slutade jobba för flera år sedan och bor dessutom 100 mil bort.
”Diska din kaffekopp annars skvallrar vi för chefen.”

Visst är det bra med lite ordning. Men ibland blir jag lite störd av att bli tillrättavisad – när det inte behövs. Och sättet det sägs på. Som ordningsmannen i skidspåret idag. Att motionärer utan skidor ska hålla sig i drivorna och inte gå i spåret det fattar ju en normalbegåvad men att man inte får åka åt vilket håll man vill……
Vän av ordning i skidspåret upplyste mig krystat vänligt och med irriterande präktig uppsyn att jag åkte åt fel håll. Och?! Var står det!?! Som den väluppfostrade person jag är brukar jag sällan käfta emot i sådana här lägen. Men idag kokade det till under toppluvan.

”Jag åkte detta hållet förra gången och det gick alldeles utmärkt” sa jag så behärskat jag kunde, ”det var t o m flera som åkte åt samma håll!”
Ordningsmannen –som var en kvinna i min ålder - stod på sig och knyckte på sin svettiga nacke.
”Ja, fast det blir i alla fall inte bra när det åks på alla håll!”
Nånstans innerst inne kunde jag medge att det ligger något i det hon sa. Det kan ju bli lite kaotiskt om man kör på fel håll i en rondell. Men dom är så förödande trista och duktiga att ta död på glädjen i livet dessa ordningsmän.

Önskade att jag haft Hippa med mig idag. För då hade nog ordningsmannen inte varit så morsk. Hippa älskar människor men jag är nästan säker på att hon inte gillar ordningsmän i naturen. Hippa kan ju inte läsa. Och det står i eldskrift på gula skyltar utmed spåret att hundar skall hållas kopplade enligt § 18-19. Men som den fria hund som Hippa är så för hon sig bäst okopplad. Däremot borde ordningsmän av denna sort kopplas upp på avlägsen ort eller förvisas till tvättstugor att samla ludd.
Jag drog iväg innan jag föll för frestelsen att klippa till ”skidpolisen” med staven. Åt fel håll så klart. Och i alldeles för högt tempo. Jag var trött efter 200 meter. Jag som skulle ta det lugnt idag. Det var inte "bakhalt" men inte "framhalt" heller om man säger så. Men jag åkte 6,3 km i 0-gradig yrsnö och frontalkrockade inte en enda gång.